Reich + Szyber Unknown Pleasures
Unknown Pleasures utgör tredje och sista delen i Carina Reich och Bogdan Szybers Melankoliska Cykel. Smittande humor och djup sorgsenhet samsas i denna varmt publikkommunicerande förställning. Efter succéerna Haunted Dancehall (2006) och Music for a Darkened Theatre (2008) har turen i Unknown Pleasures kommit till ett övergivet nöjesfält där några säregna figurer söker identitet, sammanhang och kärlek. De försöker hantera sina mänskliga tillkortakommanden samtidigt som de vill förmedla sina livs passioner

Carina Reich och Bogdan Szyber har tillsammans arbetat med hybridformer inom scen- och bildkonst sedan 1983. De har verkat i de flesta typer av sammanhang och listan av performances, site specifics och sceniska verk är lång.

Unknown Pleasures visades i Umeå, Gävle, Malmö, Helsingborg, Jönköping, Varberg, Karlskrona, Linköping och Västerås

Björn Säfsten Compact Conversations
Compact Conversations är det sjätte verket i rad som Björn Säfsten skapat med den grupp av konstnärer han arbetat med sedan 2006. Säfsten har på kort tid med sin specifika ton lämnat ett tydligt koreografiskt avtryck på den svenska dansscenen. Hans detaljerade och rumsligt starkt strukturerade rörelser där förskjutningar, spegeleffekter och kanon har en given plats har hyllats av såväl kritiker som publik.

I ett processbaserat skapande utforskar Björn Säfsten och hans medkonstnärer olika metoder som kombineras och sammanvävs. Frågeställningar och utgångspunkter vrids och vänds på. Funderingar kring dansens språklighet, hur konnotationer förskjuts och ändras beroende på sammanhang och relationer mellan subjekt och objekt återkommer. För Compact Conversations var en utgångspunkt rörelsemekanik i hemmiljö och vad som händer när den möter andra metoder och impulser. På scenen samtalar dansarnas kroppar och rörelser med videoprojektioner och elektronisk musik, eventuellt för att ge upphov till ett tredje språk och nya möjliga läsningar.

Compact Conversations visades i Linköping, Umeå, Halmstad och Jönköping

Hamid Ben Mahi Faut qu'on parle (Vi måste prata!)
Faut qu’on parle! (Vi måste prata!) är en hip-hopföreställning med berättarfokus och stark själ och agenda. Hamid Ben Mahi är en av pionjärerna inom den franska hip-hopscenen som vidareutvecklat dansgenren till en högre konstnärlig nivå.

Hamid Ben Mahi började dansa i o m hip-hopkulturens stora genombrott i början av 80-talet. Han utbildade sig vid flera skolor i Frankrike och breddade sin kunskap inom olika dansgenrer. I slutet av 90-talet fortsatte han till Alvin Ailey School i New York där han även mötte pionjärer inom hip-hopens dansscen. Som dansare har Hamid arbetat med flertalet franska stora koreografnamn inom hip-hop och breakdance, och år 2000 grundade han sitt eget kompani Hors Série. Genom kompaniet skapas såväl solon som gruppstycken. Arbetet fokuseras kring dansarens identitet och bakgrund samt utveckling av dansen inom det sceniska mediet.

Faut qu’on parle! är del i en serie verk där Hamid, som har rötter i Algeriet, behandlar den självupplevda problematiken kring utanförskap, främlingsfientlighet och invandrarpolitik i Frankrike. Det är en högst aktuell, medryckande och angelägen berättelse framförd av en oerhört skicklig dansare som önskar påverka sitt liv, och andras.

Faut qu'on parle visades i Västerås, Jönköping, Göteborg, Falkenberg, Borås, Uddevalla, Malmö och Lund

Karttunen kollektiv Days of Disco
I ett återsken av discoerans guldålder framför finska Karttunen Kollektiv verket Days of Disco. Koreografen Jyrkki Karttunen fascinerades av ungdomstidens disco som fenomen - såväl expunkare, som politiska aktivister tycks ha en högst personlig relation till discotiden – alla kan vi nynna med I Abbas Dancing Queen.
Glitter och glamour till trots inkluderas högst personliga och unika minnen; Karttunen Kollektiv för diskofraserna vidare, här rimmar det personliga och kollektiva perfekt. Med precision navigerar verket förbi de mest uppenbara klichéerna förknippade med discokulturen.

Koreografen Jyrki Karttunen startade sin karriär som dansare, men har sedan 90-talet allt mer fokuserat på koreografi och hans verk har kommit att bli några av Finlands mest internationellt efterfrågade inom samtida dans. Karttunens konstnärskap karakteriseras av ett intresse för det mänskliga, ofta kontrasteras mer existentiell tematik med mild ironi och varm humor.

Days of Disco visades i Västerås, Växjö, Kungsbacka, Jönköpings, Linköping och Gävle

Liquid Loft Posing Project B - The Art of Seduction
Posing Project B - The Art of Seduction skapades för Venedigbiennalen 2007 under mottot ”Body and Eros” – och belönades för bästa föreställning. Med humor och ironi fångas det förföriska spelet mellan människor; hur vi med hjälp av poser, blickar och andra mer eller mindre vardagliga rörelser försöker imponera. Med erotiken och modevärlden som stilguide har koreografen Chris Haring skapat ett verk om vår tids förkärlek att exponera kroppar. Ett verk som rör sig i gränslandet mellan dans och performance med tal, musik och smarta ljudeffekter.

Liquid Loft vars metaforladdade och stiliserade uttryck, kombinerat med utmärkande akustiska scenbyggen och dansskicklighet, har gett dem ett stort internationellt genomslag.

Posing Project B - The Art of Seduction visades i Göteborg, Umeå, Malmö, Malmö och Stockholm

Vinhäxor Om en viskning
Vindhäxor och koreografen Eva Lundqvist har lyst upp den svenska danskartan i mer än ett kvarts sekel. Oförtrutet utforskat och utvecklat rörelsens väsen tillsammans med finkalibrerade dansare. Ett helt unikt rörelsespråk där naturens former ofta framträder i organiska former som virvlar, flödar och återkommer på ett närmast rituellt sätt.

I Om en viskning anspelar titeln på en mongolisk sed att viska ett poem och sända det i en snidad ask till sin älskade – Kan du höra det outsagda? De andäktigt viskade orden?

Om en viskning visades i Piteå, Västerås, Uddevalla och Vara

Kirstine Ilum PAUSE
Kirstine Ilum omtalas som en av Danmarks nya och råa koreografer. En koreograf som ofta använder sig av halsbrytande extremt fysiska element; parkour och stunts i blixtrande tempo. PAUSE är fylld med dynamiska skiftningar – från actionfylld akrobatisk powerdans på väggarna till ömt känsliga omfamningar i slowmotion.

Med dansen som språk, med all dess humor och allvar, vill koreografen här skapa en visuell tolkning av tiden. De tre dansarna gör ett försök att dechiffrera den moderna människans roll i tid och rum. Har vi så bråttom att vi riskerar att komma för sent till livet självt? Genom att vända upp och ned på begreppet tid, vill PAUSE få oss att stanna till, reflektera och för en liten stund sätta våra ambitioner på stand-by. PAUSE är Ilums första större verk.

PAUSE visades i Helsingborg, Lund, Varberg, Karlskrona och Västervik

Helena Franzén Trigger Point
Med personlig rörelseskärpa och känslighet för detaljer är Trigger Point en av Helena Franzéns koreografiska djupdykningar. Här reflekteras hennes framträdande sidor som koreograf och verket sätter absolut fokus på rörelse, musik och ljud. I Trigger Point är tanken på orsak och verkan bärande; rörelser prövas och ges nya förutsättningar i nya omloppsbanor omtolkningar, och upprepningar. Rubbade startpunkter leder in på oförutsedda vägar. En fascinerande resa där varje väl avvägd del är med och färgar helheten till ett säreget landskap.

Helena Franzén tillhör sedan flera år toppskiktet av svensk nutida dans med en diger meritlista både som dansare och koreograf.

Trigger Point visades i Umeå, Halmstad, Kalmar, Gävle, Jönköping, Västerås, Malmö och Linköping